Så vi rörde oss ned mot vattnet igen: cykelhjulen spann mot gruset på den lilla gångvägen, skjortan klibbade mot mitt bröst. Var kom all denna värme ifrån?
Överhuvudtaget kändes det som att Stockholm under dessa dagar var något helt annat: varma vindar som mötte en vart än man gick, varma leenden som gjorde detsamma. Hade jag inte vetat bättre hade jag trott att vi var på semester vid Medelhavet, men nu var det snarare som att Medelhavet hade förlagt sin semester hit. Rörelser bland vågorna, en sol som aldrig ville gå ner. Och överallt denna drömliknande känsla av någonting annat.